EN JÄMLIK SKOLA
Ett välfärdssamhälle bygger på en jämlik skola med respekt för varje individs behov.
F! arbetar för att:
- Lärarutbildningarna ska innehålla obligatoriska kurser om demokrati och mänskliga rättigheter.
- Genomföra ett nationellt lärarlyft om demokrati och mänskliga rättigheter.
- Alla huvudmän särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om demokrati och mänskliga rättigheter i grundskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot huvudmän som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.
- En stärkt elevrätt på grundskolan, grundsärskolan, gymnasiet och gymnasiesärskolan
En normkritisk skola
Ett välfärdssamhälle bygger på en gemensam och jämlik skola, med utrymme för pedagogisk utveckling och respekt för varje individs behov och möjligheter att kunna utveckla självständighet i livets alla skeden. Både förskolan och skolan har en viktig funktion när det gäller att skapa villkor som garanterar alla människors lika värde och möjligheter att använda hela sin potential – oavsett kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder och medborgarskap. I dagens förskola och skola behandlas barn och ungdomar i många sammanhang utifrån stereotypa föreställningar om kvinnlighet respektive manlighet. Att som elev bryta mot dessa normer leder ofta till kränkningar från såväl andra barn som från lärargrupperna och övrig skolpersonal. Rasism i, och i nära anslutning till, skolan bidrar också till otrygghet och begränsning av unga människors liv. Det kan till exempel handla om generaliseringar och stereotyper, sämre behandling, kränkningar och våld. Även diskriminering mot personer med funktionsnedsättning, både socialt och i form av otillgänglighet, är ett problem i dagens skolor. Det är mönster som måste belysas och brytas; skolan behöver aktivt förebygga maktstrukturer och förhindra kränkningar.
Normkritisk pedagogik har sedan mitten av 2000-talet utvecklats som en pedagogisk metod för att utveckla det förebyggande arbetet med kränkningar i skolan. Den normkritiska pedagogiken lyckas till skillnad från till exempel genuspedagogik och andra likabehandlingsmetoder synliggöra flera normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkande behandling. Normkritik handlar om att, istället för att prata om ”tolerans” gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Genom att se mekanismerna bakom diskriminering kan vi även se hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra. Genom att veta varför diskriminering sker istället för att bara konstatera den, har normkritisk pedagogik förutsättningar att hjälpa oss att förändra samhället i grunden. Alla lärargrupper ska ges möjlighet till fortbildning i intersektionalitet, normkritik och antidiskrimineringsarbete.
Mänskliga rättigheter och demokrati i skolan
Feministiskt initiativ vill att mänskliga rättigheter och demokrati ska ha en central roll i skolans verksamhet. I skolan formas individer som ska leva tillsammans i samhället i en anda av förståelse, fred, jämställdhet, jämlikhet och solidaritet. Skolan ska därför fokusera både på kunskapsförmedling och att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle som bygger på alla människors lika värde. Demokrati och mänskliga rättigheter ska inte bara vara ett undervisningsämne utan genomsyra hela skolans verksamhet. Skolan ska stå upp för värderingar som bygger på alla människors lika värde och motverka krafter som vill sprida rädsla och hat. Detta är idag en del av skolans värdegrund och återfinns i läroplanen men i realiteten uppfylls inte detta och skolan måste därför få det stöd som krävs.
Skolan är en viktig motkraft mot rasism, sexism och populism i det offentliga samtalet. Sociala mediers filterbubblor förstärker idag färdiga åsikter och näthat urholkar demokratin. Elever behöver verktyg för att genomskåda när fakta förvrängs och kunskaper om härskartekniker.